Jag kan tyvärr inte svara på mejl i dag.
Tangentbordet är spärrat och musen är borta.
Med vänlig hälsning Åsa.

Den moderna familjen!

-Stackars dig, sa psykiatern. Kan du berätta för mig varför du dricker så mycket?

-Jag ska försöka och förklara det hela, sa patienten;

Jag blev förälskad i en änka som hade en vuxen dotter.

Jag gifte mig med änkan och strax där efter gifte sig min far med min styvdotter.

Då blev min fru och jag svärföräldrar till min far.

Efter en tid fick min styvmor, alltså min frus dotter, en son.

Den pojken blev naturligtvis min bror, eftersom han är min fars son.

Men han är också son till min frus dotter och därför blir min fru pojkens mormor och jag blir morfar till min bror. Så fick min fru och jag en son, som blir min fars svåger.

Min sons storasyster är ju även hans farmor - eftersom min far är hans farfar.

Min far är alltså mitt barns svåger eftersom hans syster är min fars fru.

Jag är alltså bror till min egen son.

Min son är min farmors brorson och jag är farfar till mig själv.

Jag är bror till min far och samtidigt både son och far till honom.
Min fru är min styvmor, mor, svägerska och styvdotter.

Jag är far och son till mig själv!

- Tack, sa psykiatern. Jag förstår att du dricker. Fortsätt med det.

VÅREN ÄR HÄR!

Det är vår och dom senaste månaderna har förändrat mitt liv!

Tänk vad fort livet förändras. Jag har en moster som jag precis fick kontakt med igen. Jag var så glad. Äntligen en släkting i mitt liv. Hon kallade mig Lilla Stumpan. Det är många år sedan någon senast kallade mig Lilla Stumpan. Då gick hon bort. Hon var en fin gammal dam och kanske inte så konstigt att hon gick bort. Men ändå.
Först blev jag så glad för att vi fick kontakt igen. Mitt liv förändrades lite gran. Sen förändrades allt igen då hon gick bort. Jag saknar henne!

En vän till min kärlek gick bort i går. Hon var ung och borde ha många år kvar. Livet förändras för min kärlek lite gran. Hon fattas oss. Det här påverkar även mig och mitt liv förändras en smula.

Både jag och min kärlek har bytt arbete i år. Det är en stor förändring. Även om det är positivt så påverkar det mitt liv och jag blir trött.

Min älskade foster dotter har hunnit med att både bli arbetslös och få ett nytt arbete som hon börjar på måndag. Hon blev tvungen att säga upp sin fina lägenhet och ska snart flytta till en liten tvåa med sina två pojkar på grund av arbetslösheten. Hon har separerat med en man i år. Ja det är mycket i hennes liv och det påverkar mig. Jag blir orolig. Jag får ont i hjärtat. Älskar ju henne och vill så gärna att hon ska ha det bra. Jag är så maktlös. Det finns inget jag kan göra eller säga för att hjälpa henne. I bland är saker så uppenbara för mig men inte för henne och jag kan inte ge henne min kunskap.
Det enda jag kan göra är att försöka finnas för henne. Orka lyssna, orka älska, orka bry mig.

Jag har två vänner som jag tycker mycket om. Dom separerar och det påverkar mycket. Det är ju inte mitt problem egentligen, men det blir ju det trots allt.
Det gör ont att stå bredvid och titta på när vänner har det jobbigt. Se och känna sorgen hos den som blir lämnad.
Hade ju tänkt att vi skulle umgås i vår och i sommar, bjuda på middag. Promenera i det fina vädret. Hälsa på med båten osv. Nu blir det inte så och det känns tragiskt. Men främst är det ju tragiskt att det blir så här.
Jag hoppas att jag kan behålla vänskapen med båda!
Det skrämmer lite. Är kärlek verkligen så flyktigt? Det kan ju hända mig och dig när som helst. Jag som så gärna vill tro att kärlek är något tryckt, något som består när det blåser kalt liksom. Tankarna förändrar mig en liten smula.

För ett år sedan hade jag två katter. Nu är det bara en katt kvar. Min lilla katt pojke. Han är gammal nu och hans liv förändras. Han är tröttare och keligare än någonsin. Det förändrar mitt liv också. Jag tittar på honom och undrar hur länge får jag ha honom kvar? Det gör ont i hjärtat. Jag vill inte mista någon mera.
I livet mister vi så många såväl mänskor som djur. Det är naturligt och ingår. Trots det så är det väll det som skrämmer mest att behöva förlora dem man älskar. Varför fick vi inte lära oss mera om att hantera förluster när vi växte upp?
Kanske för att vi vuxna inte vet hur man gör. Har vi något bra sätt att lära ut till våra barn?

Sen är det ju ny årstid och det påverkar också. Jag är trött efter den långa vintern och blir trött av våren. Det är likadant varje år. Är det så att vi alla blir lite trötta av årstiderna? Det mest naturliga av allt årstider. Det påverkar oss så mycket. Vet inte men tror att för mig så är det sommaren som jag vilar i och blir pigg av. Den är så kort bara och piggheten den ger ska räcka så länge.

Ja det är så med förändringar såväl goda som dåliga att det tar på ens krafter. Man blir trött. Men jag tror trots allt att förändring är bra. I slut ändan så blir allt något nytt och vi har växt en smula. Det blir nog som det är meningen att det ska bli med allt. Det gäller bara att stå kvar se det positiva och veta att det blir lugnt igen, så småningom och då blir det plats för vila.

Usch vad djup jag blev då i det fina vår vädret.

Det är vår och dom senaste månaderna har förändrat mitt liv!

Hemma igen!

Nu är jag hemma igen varit borta sen i tisdags. Haft det bra men skönt att vara hemma.
Först var jag på kurs med 15 arbetskamrater. Mycket trevligt. Men hemresan blev lite konstig. Jag och min närmsta kollega skulle åka med kurs ledarna till Gävle för att prata lite. Trodde vi skulle snacka lite om jobbet som låg framför oss. Men så var det inte. Dom hade hört något rykte om att kollegan och jag inte drog jämt...
Vi har inte haft någon konflikt mellan oss på det här jobbet!
Dom började fråga och sen blev det tal om att om vi inte kunde dra jämt så måste en av oss sluta...
Hmm vad menar man då???
Är inte det något som vår chef borde säga om det nu är så och inte kursledare?
Fick ont i magen och kände att säg inte att det ska börja nu igen.
Det är så att den här kollegan och jag har arbetat i hopp tidigare. Då stod jag bredvid och såg på när han mobbade vår kollega och han försökte också mobba mig. Det var stora problem i personal gruppen som alla härstammade från honom kom vi på efter ett par år. När jag nu började det här nya jobbet och också han fick en tjänst så har jag känt oro att det ska bli lika dant igen.
Nu känns det som om det har börjat. Jag orkar inte! Jag vill inte!
Stor trivs på det nya jobbet och bara vill ha det så och inte en massa skit! Har bestämt att göra allt jag kan för att inte delta och för att det ska vara fin stämning och roligt på jobbet!

Sen i fredags så åkte jag till Sundsvall där min underbara fina foster dotter hämtade mig. Vi åt middag på kvällen hos goaste vännerna och sen hem till henne i Kramfors.
Hela helgen blev bara så fin. Vi hade det så trevligt och lugnt och skönt. Var på gamla jobbet och hälsade på och träffade före detta grannen en mycket god gammal vän. Hon har öppnat ett spa på Kram och vi var där och tittade. Gud vad fint det var. Passade på att perca näsan!!!!
Det ni. Har aldrig tänkt tanken förut det var bara impuls. Men bra blev det!

Nu sitter jag i soffan med kärleken och vår gamla katt och bara njuter. Hade velat stanna hos Sofie ett par dagar till men men. När jag nu är hemma så känns det bra.

Saknar dig redan min lilla "Skruttunge"

Nu ska det snart sussas. Kram på er alla vänner.